Det gäller att kanske inte prata alldeles för mycket...för man måste ju minnas vad man har pratat...och framför allt gäller det att prata sant, för man minns lättare det som äe sant...om man ljuder mycket, minns man inte allt vad man ljugit...så är det bar.

Ofta pratar vi utan att tänka på hur vi pratar...Vi tänker ju inte alltid i förväg vad vi skall säga...Mycket av det vi säger, säger vi spontant...Hur skulle det gå om vi var tvungna att hela tidet tänka först vad vi skall säga? ..Mycket sakta...Därför släpper vi ut ur oss ofta våra tankar som vi kanske inte borde släppt ut...Fin-känslan kan fattas när det hettar till i diskussioner.
Människan har ju sina tankar, tankarna flyter ju hela tiden...Och tankarna är ju inte alltid så vackra och snälla...Vi kan tänka oerhört dumt och elakt eller fantiserar och drömmer…allt släpper vi inte ut, vi behåller mycket av våra tankar inom oss själva...Små barn däremot kan vräka ur sig vad som helst, barnen har inte ännu lärt sig att gömma vissa av sina tankar.
Så det gäller att lära sig ta hänsyn vid varandra även vad gäller det vad vi säger :) ..Det är så lätt så att såra varandra med vårt prat.