Det kan ses och uppfattas som genialt att vara öppen, inga hämningar, säga vad man tycker och tänker, våga alltså mer, våga uppträda fritt...Så gör dom flesta små barn...Men när åren går, försvinner barnens öppenhet, barnens spontanitet minskar...Föräldrarna och andra vuxna kväver barnens spontanitet, gör inte så, säg inte så, svär inte, slå inte, osv osv...Samtidigt ser och hör barnen att dom vuxna gör själva det vad dom kräver att barnen skall inte få göra...Undra på att barnen blir lite förvirrade och funderande och till slut har dom lärt att uppträda lika falskt som vi vuxna.
Med falskt menar jag att för det mesta tänker vi helt annorlunda än vi pratar...Vi kan ha elaka konstiga tankar om allt och alla, eller roliga tankar, men vi har blivit lärda att inte säga det man tänker, tänk först och tala sedan...
Men ingen har lärt barnen att vårda sina tankar...Ingen tar itu med andras eller sina egna tankar...Ingen pratar om kraften som tanken har...Tankar kan orsaka både det ena och det andra...När vi inte har någon kontroll över våra tankar, blir man ofta sina egna tankars slav, både i gott och ont.